torsdag 21 april 2011
Ledsen
Pratade precis med en vän. Hon fick sitt första barn i december efter att de försökt i ca 2 månader. Jag tyckte det var jobbigt när hon berättade att hon var gravid, men glad för hennes skull. Idag berättade hon att de hade haft dop och att det hade varit mycket jobb och många gäster. Familj och vänner. Vad är jag då? Ingen vän längre? Känner mig ofta utanför nuförtiden. Känslan av att jag inte är någon! Känslan av att mitt liv är utan mening! Känslan av att jag är så uppe i min sorg att jag inte är en rolig människa att vara med! Jag vill verkligen få vara lycklig och nöjd med mitt liv! Det känns som alla andra (i min närhet) lever sina liv och att mitt liv bara står still!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Åh, jag känner igen det du skriver. Det gör ont i hjärtat att känna och må så. Självkänslan och självförtroendet har verkligen brutits ner successivt i denna kämpan. Kram
SvaraRaderaHej Hjärtats längtan!
SvaraRaderaIbland undrar jag vad det är som får en att tappa allt självförtroende och sin självkänsla i denna karusell. Formodligen oförmågan att få barn, Hormonerna, andras syn på en mm. Många frågar ju när man ska skaffa barn/om man har barn? När någon säger att de inte vill ha barn tycker en del att det är konstigt? Jag har berättat för en stor del av min omgivning att vi håller på med ivf. En del av dem har slutat höra av sig. Jag funderar på om människor tycker att man är konstig för att man inte kan få barn naturligt! Eller är det bara jag som tänker och analyserar för mycket just nu!