Benen i vädret!

Då var kollen på slemhinnan avklarad! Efter alla dessa gånger jag har lagt upp benen i vädret borde jag vara van, men tycker varje gång det är jobbigt!
Slemhinnan hade inte växt till sig så bra. Ny kontroll i nästa vecka. Mitt lilla försök till planering misslyckades. Att jag aldrig lär mig. Jag hade "planerat" för insättning på fredag nästa vecka. Men istället blir det ny koll på onsdag och förmodligen insättning veckan därpå (om det blir någon). Kan tyckas att jag är gnällig, men efter alla dessa gånger är jag trött på att aldrig veta hur det blir. För mig tar ett besök en hel dag då jag får åka flera mil samt massa extra jobb för att ändra om alla tider på jobbet. Massa strul och stress!! Och nu blev det en extra dag till i.o.m en extra koll på slemhinnan. Det känns ju förstås bra att de gör det noggrant! Men det är bara det att man aldrig har kontroll. Andra går in i sängkammaren och myser medan vi åker på massa undersökningar och alltid är beroende av andra människor, mediciner och kontroller. Jag blir så trött!!

Börjar med 4 tabletter morgon och kväll imorgon. Kommer inte ihåg om jag haft så många tidigare.

Stress

I dag har jag varit duktig! Jag har inte stressat på jobbet! Har en del saker som jag inte hunnit med de senaste veckorna och som jag var superstressad över innan påsk. Men i dag tänkte jag att det kan vänta lite till! Så skönt. Jag ska inte stressa denna gången. Så idag har jag varit duktig!!!

Jag har också struntat i min förkylning och varit ute och sprungit med min vän. Gick faktiskt bra. 4 km i dag.

Imorgon är det tid till psykologen som också är en del av min läkning!
Mina mediciner:
Psykolog
Yoga
Löpning
Blogg
Progynon (blää)

Påsk

Påsken har varit härlig! Fredagen började med oxfilé, risotto och amaronevin på balkongen. Sista vinet ett tag framöver nu! Hoppas på lääänge!

Lördagen bjöd på en härlig löprunda med syrran. Sedan grill, bad i badtunna på landet, najs!

Igår en promenad och lunch ute med kroppkakor och raggmunkar. Hela helgen med strålande sol och värme!!

Tyvärr har jag nu dragit på mig en förkylning. Förmodligen för mycket gos med min snoriga 9-månaders systerdotter!!! Men vilken solstråle hon är. Skrattar mest hela tiden, mysigt!! Den lite större tjejen är också en härlig liten unge med ett härligt temperament!!! Det blev tomt efter att de åkte igår. Vill också ha liv och rörelse i mitt hem!

Ökade dosen progynon idag. 3 tabletter morgon och kväll. Konstigt, känns nästan som när jag sprutar. Molar och har sig i nedre delen av magen. Men det är väl slemhinnan som växer till sig fint, hoppas jag!

Nu blir det lite omplantering av mina kryddor och tomatplantor!
Tjing!

Massage

Hemkommen från en timmes massage. Mycket avslappnande! Progynonet har börjat göra sig påmind så det får bli att skämma bort sig nu! Progynonet ger mig huvudvärk och dåligt humör. Jag försökte byta medicin vid detta frysförsök, då jag tidigare mått dåligt av progynonet. Jag föreslog pergotime för kliniken i.o.m att jag vet att Linné kliniken i Uppsala använder pergotime vid frysförsök. Men på vår klinik hade de ej hört talas om pergotime i samband med frysförsök. Så olika de gör på klinikerna!

Va härligt det är med ledighet. Idag kommer min bästa syster (har bara en syster men hon är bäst) och hennes familj. Ska bli mysigt att leka och gosa med mina syskonbarn. Glad påsk!

Ledsen

Pratade precis med en vän. Hon fick sitt första barn i december efter att de försökt i ca 2 månader. Jag tyckte det var jobbigt när hon berättade att hon var gravid, men glad för hennes skull. Idag berättade hon att de hade haft dop och att det hade varit mycket jobb och många gäster. Familj och vänner. Vad är jag då? Ingen vän längre? Känner mig ofta utanför nuförtiden. Känslan av att jag inte är någon! Känslan av att mitt liv är utan mening! Känslan av att jag är så uppe i min sorg att jag inte är en rolig människa att vara med! Jag vill verkligen få vara lycklig och nöjd med mitt liv! Det känns som alla andra (i min närhet) lever sina liv och att mitt liv bara står still!

Progynon

Samtal med kliniken igår. Idag börjar jag med progynon 2 tabletter morgon och kväll i fem dagar. Sjätte dagen ökar jag till 3 tabletter morgon och kväll. Fick även en tid för ultraljud på fredag i nästa vecka så nu är det igång IGEN! Jag är lite orolig för dessa tabletter då jag tidigare upplevt att jag blivit mer nedstämd av tabletterna. Ska försöka att tänka och göra andra saker för att undvika att räkna ned dagarna. Vill leva här och nu! Ikväll är det yoga. Skönt! Ett av mina verktyg för att må bättre!

Hoppet

Om hoppet som aldrig försvinner! Igår kom den månatliga förbannelsen på dag 38. Bra att den till slut kommer. Men jag börjar ändå, efter så många gånger, hoppas att det kanske kan ske ett mirakel! Men icke! Gårdagen blev åter en dag med tårar och ilska. Min plan att vara stark och hålla humöret uppe sket sig. Satans mens och hormoner!!

Tjejmilen

Ett mål i mitt liv just nu är att springa tjejmilen i stockholm i september. Jag har det senaste året varit väldigt inaktiv. Jag har en syster som är världens bästa syster. Hon har alltid ställt upp för mig. När jag mådde som sämst i vintras ringde hon mig varje dag. Hon föreslog även att vi skulle springa tjejmilen. Innan ivf tränade jag kontinuerligt på gym samt en del löpning. När min syster kom med förslaget i vintras kändes det helt omöjligt då jag mådde skit. Nu är jag så tacksam för nu har jag ett nytt mål. Tyvärr bor min syster i en annan stad så vi kan inte träna ihop. Men jag har fått med mig en kompis som jag springer med en gång i veckan. Super! Hon ska också med på tjejmilen. Så nu är vi anmälda och har även bokat hotell i 2 dagar. Syrran har en kompis med sig och kanske 2 kompisar till hänger på. Jättekul!

Orättvisa

Fan fan fan! Åter bebisnytt!!! Sambons bror ska ha sitt andra barn i september! Var är den förbannade rättvisan! Kan faktiskt inte känna någon som helst glädje för deras skull just nu. Bara ren avundsjuka!! 

Historia

För snart fyra år sedan började vår längtan efter en liten. Vi var på semester i Stockholm och min syster hade nyligen gift sig. Vi ville också ta ett steg till i vårt förhållande genom att skaffa familj. Efter ca 1 års försök tog jag kontakt med kvinnokliniken. Jag genomgick flera pergotime-kurer då ägglossningen var oregelbunden. Läkaren trodde även att jag hade pco.

Efter ytterligare något år påbörjades ivf-resan på rmc i Malmö. Augusti -09 gjorde vi vår första ivf. Vi var positiva och tänkte att nu kommer vi att lyckas! Försöket gav 4 ägg, men inget blev befruktat. Det positiva var att försöket ej räknades p.g.a av utebliven befruktning.

Andra försöket genomfördes på hösten med hjälp av icsi. 7 ägg. 3 ägg befruktades. Ett till mig och inget till frysen. Minus.

Tredje försöket gav 20 ägg. 14 befruktades. Ett till mig och fem till frysen. Minus.

Första frysförsöket resulterade i minus. Andra frysförsöket minus. Så påbörjades den privata svängen. Tredje frysförsöket minus. I.o.m att vi hade 2 frysta embryon kvar tänkte vi sätta tillbaka bägge om de klarade upptiningen. På väg till Malmö fick vi vända då inget av äggen klarade upptiningen.

Fjärde ivf-försöket och sjätte insättningen påbörjades på Öresundskliniken. Läkaren sa att jag inte hade pco utan vi var den lilla procenten som man inte kunde hitta något fel hos (oförklarligt barnlösa) eller som läkaren sa det svarta hålet! Försöket resulterade i 12 ägg ut. 5 befruktades. 2 till mig och 3 till frysen. Åter minus dagen innan julafton.

Tömd på livsenergi och livsglädje föll jag verkligen ned i ett svart hål! Och här är jag nu. Försöker kravla mig upp från det förbannade hålet. Har kommit en bra bit upp men har en bra bit kvar. Jag har funderat ett bra tag på skriva dagbok för att försöka få grepp om de senaste åren. Framförallt det senaste året då jag långsamt långsamt tappat greppet. Tankarna har nästan bara kretsat kring nästkommande behandling. Min tanke med bloggen är också att förhoppningsvis finna några nya vänner,  då nästan alla i min omgivning har barn och inte riktigt kan förstå sorgen som jag bär på hela tiden. Jag har läst många andra bloggar och det är skrämmande vad en del beskriver precis det jag känner. Nu har vi efter senaste behandlingen i december tagit en välbehövlig paus från ivf. Men vi kommer att sätta igång vid nästa mens med det fjärde frysförsöket och den sjunde insättningen.