Varför utsätter man sig för detta om och om igen! Varför är man så jävla dum att man inte fattar att ge upp, efter snart fyra års försök, över 1 1/2 år i ivf-svängen och efter 8 ivf-försök! Är vi korkade, eller? Hur mycket ska man orka? Jag har hela tiden tröstat mig med att det i alla fall inte är 8 "hela" försök.
På första försöket blev det inga befruktade ägg. Räknas det försöket? Nej, för det är en provomgång har jag tänkt. Så ok, 7 försök varav 3 "hela" försök och 4 frysförsök. Med frysförsök har jag tänkt att det är ju inte ett "riktigt" försök. Men fan, det är ju ett försök!!! Så kul! Nu har vi alltså gjort 7 ivf-försök (vägrar att räkna det första försöket). Ska man kanske ge upp nu?
Arg, ledsen, trött och bitter är jag! Förbannad på hela skiten! Denna jävla väntan är fruktansvärd! Alltid värst! Nu har magen börjat mola som innan mens! Förmodligen kört igen!
Jag förstår din frustration! Även om du kanske tror att det är kört även denna gång så hoppas jag på det motsatta. Tänker på dig och passar på att skicka en kram!
SvaraRaderaTack! Va gullig du är! Läste ditt inlägg på din sida och jag hoppas du får tillbaka lite energi snart så att du kan fånga de vackra dagarna i maj! Kram
SvaraRaderaTack! Ni här i bloggvärlden ger faktiskt en massa energi med era peppningar och kommentarer. Om ett par dagar känns det nog bättre. I IVF-världen är ju livet en enda lång berg-och dalbana känslomässigt, ena dagen är man full av hopp för att nästa vara helt sänkt. Nu har man ju lärt sig att leva med de där upp- och nergångarna.
SvaraRaderaKram
Så ledsamt att du inte mår bra :( Sänder positiva tankar och energi till dig. KRAM!
SvaraRaderaCharlotte. Man slits verkligen mellan hopp och förtvivlan! Elle. Tack. Jag hoppas du också mår bättre nu. Kram
SvaraRadera